Hästlivet är inte alltid lätt. Det är hårt arbete varje dag, från när man kommer till stallet tills man åker hem. Det är tidiga morgnar och sena kvällar med förberedelse inför tävlingar, träningar eller stalljour. Man möts ständigt av motgångar men när allt faller på plats så är det fantastiskt.
Det är söndag 6e februari och jag har bestämt träff med Helena Ackesjö i Kalmar Häst Sports Klubbens café. När jag går in i caféet så möts jag av värmen och en doft av kaffe. Jag kollar ut genom det stora fönstret och ser att det är en pågående hoppträning i ridhuset och jag förstår att det är därför det är så mycket folk i caféet. Jag hälsar på Helena och vi sätter igång med intervjun.
Hästen Calle på sommarbete. FOTO: Alice Ackesjö
Jag frågar om hennes relation till hästar och hon berättar att det aldrig riktigt var en sport där hon växte upp och att hon inte hade några kompisar som höll på med hästar. Men hon berättar även att hon alltid har fascinerats av hästar. Vidare berättar hon att båda hennes barn började rida, men sonen slutade sedan att rida efter ett par år men dottern fortsatte och hon håller på med ridning och hästar än idag. Helena berättar sedan att även hon red ett par år i en mammagrupp men sedan slutade hon. Sedan säger Helena att hon tycker hästar är jättemysiga men hon vet inte om hon ska sitta på dem, hon passar bättre som morotstant säger hon.
– Min favorithäst är islandshästar men jag vet inte varför. Dem är sköna att rida på. Det har alltid varit en dröm att ha en islandshäst på lösdrift nere i stallet.
Sedan berättar Helena om hur det var att köpa deras första häst Calle till dottern. Helena har alltid tyckt att egen häst är ett för stort steg och för mycket ansvar. Hon säger att hon tyckte det var läskigt att köpa häst men att dem fick mycket hjälp av personalen i stallet och av dem andra privatryttarna.
– Han har klarat sig bra. Inga större skador och inte varit sjuk. Han är pigg och glad och blank i pälsen så han trivs nog med oss.
På frågan om vad Helena gör i stallet så svarar hon att hon hjälper till mycket. Hon berättar att hon bland annat städar i stallet, jobbar i fiket, jobbar med sponsring och gör scheman till helgens stalljour. Men för det mesta hjälper hon sin dotter med hästen.
”Jag skämmer bort honom och ser till så att han är pigg och glad”
Helena och Calle under ett longeringspass. FOTO: Alice Ackesjö
Vidare berättar hon att hon helst hjälper sin dotter i stallet, men inte för mycket. Helena vill att dottern ska jobba själv. Helena tycker att det är viktigt för henne att dottern ska säga vad som behövs till hästen och vad som behövs göras, sedan hjälper hon till med det hon kan. Hon berättar även att hon tycker det är jättekul att kolla på en bra träning när allt bara funkar.
Jag passar på att fråga Helena om hur det är att hjälpa sin dotter i stallet och hon berättade att det är väldigt roligt och att det bästa med hästlivet är att man får spendera så mycket tid med sitt barn. Hon berättar vidare att hon och hennes dotter aldrig hade tillbringat så mycket tid tillsammans om det inte vore för stallet.
– Min dotter vill ha tips men inte för mycket tips, man får inte träna henne. Det har hon tränare till. Sen kan jag inte så mycket om själva träningen så det är ingen stor risk att jag tränar teknik med henne.
Till sist säger hon är hästlivet är väldigt roligt men det är samtidigt väldigt hårt jobb, både fysiskt och psykiskt. Men Helena säger att hon gillar att få skit under naglarna och hon gillar att vara ute mycket och hålla igång.
Med det sagt så tackar Helena för sig och hon beger sig ner i stallet för att göra klart det sista innan det är dags att åka hem.