Seven är en kriminal- och dramafilm som hade premiär 1995. Denna film blev det stora genombrottet för regissören David Fincher som nu står bakom välkända filmer som Fight Club (1999) och The Girl with the Dragon Tattoo (2011).
I en stad där regnet alltid tycks falla uppdagas ett groteskt mord. Den erfarne detektiven Somerset tvingas para ihop sig med gröngölingen Mills för att utreda mordet. Inom kort står det klart att mordet endast är startskottet på en jakt efter en sadistisk mördare.
I Seven ser vi Morgan Freeman (Nyckeln till frihet) som den erfarne detektiven William Somerset och Brad Pitt (Inglourious Basterds) i rollen som gröngölingen David Mills. Detektiverna som är varandras motsatser måste para ihop sig mot en mördare som alltid tycks vara ett steg före och vars modus operandi baseras på de sju dödssynderna. Vi följer detektivernas jakt på en listig mördare som tycks komma allt närmare.
Enligt mig är detta en av de främsta filmerna inom kriminalgenren som tack vare en fantastisk regissör och komplexa karaktärer verkligen lämnar spår hos tittaren.
Huvudkaraktärerna väger upp varandra på ett mycket fint sätt vilket bidrar till en bra dynamik mellan två karaktärer som vanligen skulle ses som rivaler. Somerset är en veteran som applicerar sin intelligens och moral i sitt arbete. Under filmens gång blir det tydligt att Somerset finner sympati för mördaren då de delar samma syn på människan som det främsta problemet i samhället. Skillnaden är den att mördaren agerar medan Somerset försöker fly.
Mills är nästan motsatsen till Somerset i både agerande och syn på omvärlden. Han är nykomlingen i den dystra staden och har sitt hopp om världen och människan som god i behåll. detta skapar en stark kontrast mellan de två karaktärerna som kan liknas vid en distinktion mellan en gammal värld och en ny värld.
David Finchers arbete måste verkligen uppmärksammas i denna filmen. Han lyckas skapa en otrolig balans mellan manus, musik och kameraarbete som resulterar i en unik upplevelse för tittaren. Den dystra stämningen i en värld som tappat hoppet lyfts verkligen fram av avsaknaden av ljus i scenerna, ett konstant regn och musik. Som tittare är man konstant på tå då man alltid ska räkna med att det oväntade ska ske vilket håller spänningen vid liv genom hela filmen samt planterar ett obehag. Något som Fincher gör är att han lämnar många scener ofullbordade vilket lämnar scenen öppen för tittarens egen fantasi. Trots att detta är en film om mord så lämnas det värsta våldet upp till tittaren själv att föreställa sig vilket innebär att filmen till viss grad formas efter hemskheter våran fantasi kan skapa.
Jag anser att Seven är en film som alla bör se minst en gång i livet då den är väldigt unik och verkligen lämnar ett stort avtryck. Det är en film som vågar skildra det mörka hos människan och samhället, som vi gärna väljer att se bort ifrån, på ett mycket vackert sätt.
