POSTED BY: Linn Gustafsson
Efter snart ett halvår av slit, pluggande och praktiska övningar så har Alexander Abalo Rosell 21 år, från Växjö, fortfarande viljan kvar för att bli en bra elevassistent. I mitten av augusti 2021 fick Alexander reda på att han kommit in på en kurs där man studerar till att bli en elevassistent. Yada Yada har nu träffat honom i Växjö där vi fick följa med honom under en helt vanlig dag som student.
Det är tisdag den 15 februari där det är klarblå himmel som sprider sig bakom de stora byggnaderna i Växjö. De kalla Februari Vindarna börjar komma in och man ser hur solen börjar försvinna bort bakom molnen. Alexander Abalo Rosell har precis köpt lunch för dagens studier och det som står på schemat idag är grupparbete där de ska sätta sig in i olika situationer som kan ske som elevassistent. Alexander loggar in på meet och gör sig redo för en ytterligare spännande lektion som tar honom närmare yrket som elevassistent.
På frågan om hur Alexander ser på yrket elevassistent generellt så svarar han att han inte varit så nöjd över hur vissa elevassistenter behandlat barnen. Han berättar även att han själv inte fick den hjälpen av elevassistenter som han behövde när han gick i skolan, han har dessutom sett att vissa barn idag inte fått den assistansen som de behövt vilket gör honom väldigt provocerad. Detta får honom bara mer motiverad att göra bättre ifrån sig som elevassistent.
Alexander berättar att han alltid har varit engagerad inom läraryrket och att få hjälpa barn. Han vill vara den läraren till barnen som han inte fick. Alexanders lillebror lider av en mild funktionsnedsättning vilket gör honom ännu mer engagerad i hur barn med svårigheter agerar inom skolan. Alexander berättar även att han vill kunna hjälpa sin familj genom sin egen kunskap kring hur man kan hjälpa och förstå barn med funktionsnedsättningar.
Frågan om varför just Alexander passar i detta yrket besvaras så här:
– “ Jag tror att jag passar i just detta yrket för att jag till exempel är en person som är väldigt lugn och förståelig, antagligen kommer det att komma vissa elever till mig på skoltid som kan vara lite stökiga eller ha en attityd. Jag tror då att jag som är ganska ung och även varit i deras situation kan få dom att inse allvaret kring skolarbetet men även få dom att känna sig sedda och älskade.”
I ett halvår har Alexander studerat och jobbat med många olika uppgifter för att komma närmare sitt mål. På frågan om vad Alexander läser just nu i sin kurs och om vad som varit svårast i kursen så svarar Alexander att han först och främst älskat hela kursen hittills och allt har varit väldigt kul.
–“Just nu jobbar vi med ett tema som heter ”yrket” där vi pratar generellt om yrket och hur man tar sig till väga i vissa situationer, jag tycker att det känns väldigt skönt att jobba med detta temat på grund av att vi hade ett tema där vi läste teckenspråk vilket jag tyckte var väldigt svårt, nästan svårast i kursen hittills.”
När Yada Yada frågar Alexander om hur han ser på att blanda in en större del av sin personlighet och privatliv så svarar Alexander så här:
–“Jag tror att det kan vara viktigt att dela med sig av sitt privatliv till en viss gräns då jag antar att vissa barn kommer känna en viss trygghet, och connection till mig. Jag tror också att jag kommer ha det lättare att jobba med barn som till exempel har en sämre motivation för skolarbetet för att jag då kanske blandar in lite känslor, personlighet och privatliv vilket kan få barnet att se denna skoltiden som en tid där man får lära känna mig mer samtidigt som man gör skolarbete. “
När det kommer till Alexanders framtidstänk inom yrket så berättar han att han vill jobba inom skolan och att han funderar på att plugga vidare till lärare senare i livet. Alexander känner att han passar inom detta yrket och att han vill göra allt för att underlätta för barn.
Det sista Yada Yada frågar Alexander Abalo Rosell är om det har hänt något inom Alexander när han har pluggat till elevassistent. Alexander svarar att han känner sig mer mogen på de sättet att man till exempel kallat sina kompisar för “cp” i tonåren men att han fått en större inblick i vad det faktiskt är för något. Alexander berättar även att han blivit lite mer fundersam över hur hans gamla lärare undervisade honom och att han är besviken på att han vid bara 21 års ålder vet exakt vad han behövde i sin skolgång för att underlätta för honom.