Recension: Assasin’s Creed Syndicate

IMG_3268

I “Assasin’s Creed: Syndicate” så ska en anställd på Abstargo forska i Frye-tvillingarnas minnen. vi får följa med tvillingarna Jacob och Evie Frye som är tränade Assasins (Lönnmördare) i 1868s London. London befinner sig i Viktorianska tiden under Industriella revolutionen. Den dystra staden är också styrd av Templars (Lönnmördanas erkefiender).

För första gången i spelserien kan man spela som två karaktärer. De två tvillingarna har olika sätt att tänka på och ser på saker och ting väldigt olikt. Till exempel: Jacob tycker det är viktigt att ha kul på sitt uppdrag och gillar när det smäller och går fort, Evie tycker traditioner är viktigt och att uppdraget ska bli avklarat med stil.

Hela plotten går ut på att Templarledaren Crawford Starrick har hittat en “Piece of Eden”. Ett verktyg som kan användas för att kontrollera människor. Detta blir Evies motivation att kämpa emot Starrick. Jacob är mer intresserad av att utvidga sitt gatugäng (The Rooks) för att få mer tillgång till staden.

Under spelets gång får vi träffa många olika historiska karaktärer så som Charles Dickens, Karl Marx och Drottning Victoria. Det finns också en “DLC” där man både spelar som och kämpar emot Jack the Ripper. De historiska karaktärerna funkar bra för att driva storyn vidare men ibland känns det som att de är in-tvingade i storyn för att “Oh, Ska vi göra ett spel som utspelar sig i Victorianska London? Då måste vi ju ha alla de här historiska karaktärena!”.

Mysig miljö för ett mörkt spel
Enligt mig så har skaparna verkligen nailat känslan och miljön av London under senare 1800-tal. Det är mörkt, det ryker ur skorstenar och barnarbetare skymtas ständigt springa förbi. Miljön ändras dock mycket igenom staden. I till exempel Westminster så finns det inte så mycket folk och barn på gatorna, men i fattigare delar av London så är det fler människor och föräldralösa barn överallt.

Skaparna har lagt till en del verktyg som är nya för spelserien. Man kan nu köra häst och vagn vilket behövs pågrund av den stora skalan av staden. Man har också ett nytt verktyg i form av en “grappling hook” som kan användas för att klättra byggnader snabbare. jag själv aldrig trodde jag skulle använda. “Det skulle förstöra känslan” tänkte jag. Men när jag hade spelat ett tag förstod jag att detta behövs då byggnader i 1800-talets London är mycket högre än de i till exempel 1700-talets Paris.

Spännande side-quest
Spelet har också ett väldigt spännande side-quest som låter dig resa till Första världskriget (1916) och spela som Jakobs barnbarn. Skjuta ner flygplan är alltid kul. Så fick man bekanta sig med Churchill också.

Jag har inte spelar många Assasin’s Creed. Black Flag var mitt första och enligt mig så är det det bästa. Assasin’s Creed Syndicate får en 7/10