Ölands Friskola: skolan med unikt arbetsätt

Friskolan

År 2002 startades Ölands Friskola i Färjestaden på Öland. Friskolan startade med cirka 40 elever och en barack men har under åren vuxit. Då många elever på Fria Läroverken har gått på skolan så bestämde sig Yada Yada för att besöka dem. 

Unikt arbetsätt.
Måndagen den 29e februari tar jag 07:07  bussen ifrån Nybro för att åka till Färjestaden för att träffa Anki Alm, rektor på Ölands Friskola. Kl 08: 30 kliver jag av bussen i Färjestaden och börjar gå mot friskolan. Det är kallt ute men solen skiner varmt och ger hopp om en tidig vår. På den stora glasdörren som leder in till skolans entré hänger en lapp som ber en att ta av sig skorna och innanför dörren är ett hav av skor. Skolans korridorer är tömda på elever då dagens första lektion redan har börjat. Inne på sitt arbetsrum hittar jag Anki Alm som hälsar mig glatt välkommen och jag slår mig ner. Anki och Annika Bertilsson, som är VD på skolan, startade sommaren 1994 Flisan, ett föräldrakooperativt dagis och fritids tillsammans i byn som de bodde i. På frågan om hur de tillsammans kom på att starta en skola svarar hon att det inte var något som de planerat att göra.

– Det var några stycken i Färjestaden som ville starta en skola och som då tog kontakt med oss eftersom vi då hade startat Flisan. Det slutade med att det blev vi som tog över och drev igenom hela idéen., förklarar hon.

Anki och Annika fick snabbt tillstånd att starta skolan och började därför att söka lärare. Lennart Carlsson och Lars Lindhel, som än idag arbetar på skolan,  var de första som anställdes. Anki och Annika kände Lennart då han varit med och jobbat på Flisan. Lars kände Lennart sedan tidigare. Anki berättar att de valde folk som de trodde skulle gå att arbeta med. Det var även Lars och Lennart som kom på det unika arbetssättet som finns på Ölands Friskola. De arbetar i olika perioder med olika teman. När de arbetat klart med ett tema jobbar de i några veckor med ett bastema och sedan börjar de med ett nytt tema. På skolan arbetar de även med något som kallas för Flex, vilket innebär att eleverna själva kan välja om de vill starta en timme tidigare eller sluta en timme senare för eget arbete. Du har fyra timmar som du måste sprida ut över veckan.

– Det har hänt några gånger att folk ifrågasätter vårt arbetsätt men de lärare som arbetar på skolan gillar att göra lite annat. De som jobbar här de vill jobba på ett annat sätt.

Skolan startas
Trots att de snabbt fick tillstånd att starta skolan var det många som inte ville att den skulle startas och kommunen överklagade. På frågan om de någonsin kände för att ge upp svarar Anki att hon kände sig mer triggad av när de fick motstånd.

– Man blev mer och mer sporrad när kommunen sa ifrån för man ville bevisa att man själv hade rätt!

Det tog hela två år innan Ölands Friskola tillslut kunde starta och Anki berättar att det i början inte var så svårt att få elever att börja på Ölands Friskola,  men att de eleverna ifrågasattes och att skolans existens också ifrågasattes.

– Det är mycket lättare nu när den är igång för nu finns vi och folk vet om oss. Vi behöver inte försvara skolans existens hela tiden och eleverna som väljer att gå här blir inte ifrågasatta längre.  Det är även lättare att driva skolan för allt går på rutin. I början var ju allt nytt, alla olika datorprogram som man skulle lära sig och betygsystem och elevdatasystem. Dessutom var det svårt att få ihop ekonomin i början men ny flyter allt på bra!

Den lilla storleken känns viktig att behålla
På skolan går idag cirka 150 elever uppdelade på tre årskurser och den enstaka baracken har bytts ut mot en skola med åtta klassrum. Den lilla storleken är något som både Anki och Annika tycker känns viktigt att behålla. Både utifrån elevperspektiv och arbetslivperspektiv.

– En liten skola betyder få lärare och när det är få lärare så har alla gemensamma elever och det blir inte mina eller dina elever utan det blir våra elever. Med flera lärare blir det lätt uppdelat i flera grupper och vi vill istället ha en grupp.

Anki berättar att det är även lättare att fatta beslut i en mindre grupp och på så sätt kan man behålla demokratin levande. Hon säger även att det nu  är på gränsen till för många elever då de tycker att det är viktigt att kunna hålla koll, lära känna och lyssna på alla sina elever.  Hon berättar även att det är viktigt att kunna sköta verksamheten utan att den blir större och svårare att kontrollera.

– Annika har även någon idé om hur många namn man kan hålla i huvudet men det vet jag inte riktigt om det stämmer., skrattar Anki.

På frågan om hur det är att driva en skola svarar Anki utan att tveka att det jätteroligt. Inte bara att driva en skola men att driva företag och se till att allt fungerar. Hon berättar att det är intressant att jobba med intresserade lärare som hela tiden kommer med idéer och för en diskussion och att det är roligt att driva en skola med högstadieelever då det är livligt, mycket åsikter och  det är kul att se eleverna växa upp från små sjuor till stora nior.

– Det är både häftigt och viktigt att lära ungdomar och forma de till goda individer. Ni [ungdomar] ska ju ändå ta över världen., säger hon.