Fanny Gunnarsson – Rugbyansvarig

IMG_2366Dagen innan matchdagen får jag chansen att byta några ord med rugbyansvarig Fanny Gunnarsson från Lars kaggskolan i Kalmar. Vi sitter på ena läktaren i A-hallen, folk virrar omkring och förbereder inför den stora matchen. Alla ser stressade ut. Om 24 timmar kommer hallen vara fylld av skrikande ungdomar. Det kommer bli grymt. Redan när jag skakar hennes hand och presenterar mig hör jag stressen i hennes röst.

Fanny berättar att rugbyn mellan Stagneliusskolan/Jenny Nyströmsskolan och Lars Kaggskolan är Sveriges största elevkårsevenemang.

– Det är inte störst på så sätt att det är flest personer som deltar, utan störst för att det omsätter mest pengar. Det är många skolor som försökt ta efter detta evenemang, bland annat i Lund, Oskarshamn och på andra ställen i Sverige, men de har inte lyckats på samma sätt som vi, berättar Fanny.

Jag frågar Fanny hur mycket tid elevkårerna lägger ner på detta evenemang varje år och hon svarar att de nästan lägger ner all sin fritid på detta.

– Men jag tycker att det är otroligt roligt och jag tror att det är därför jag orkar hålla på med det i flera månader, flera timmar om dagen. De senaste veckorna har jag inte gjort annat än att planera rugbyn. Jag har gått till skolan klockan åtta och varit hemma igen klockan elva halv tolv på kvällarna. Jag vet att det låter galet, men det är fantastiskt kul, säger hon med tindrande ögon.

Det är inte bara elevkåren som lägger ner mycket tid på rugbyn utan även spelarna, såklart. Några veckor innan den stora dagen börjar lagen att träna fem dagar i veckan samt åka iväg på en helgs träningsläger.

– Stagneliusskolan och Jenny Nyströmskolan har en klar fördel då de har en egen hall att träna i. Lars kaggskolan har inte tillgång till en egen hall så bara att boka halltider är ett stort projekt i sig, berättar Fanny och kollar ut över A-hallen.

På frågan varför Fanny tror att just detta eventet har blivit så stort svarar hon;

– Jag tror att detta event blivit så stort för att det har hållit på så länge, sedan 1968 har rugbyn varit en tradition, alltså i nästan 50 år. Jag tror även att det blivit så pass stort för att Kalmar är en liten stad vilket betyder att alla har koll på rugbyn och allt vad det innebär, det blir som en gemenskap, säger hon och kollar på sin klocka med brunt läderband.

Innan Fanny måste rusa iväg frågar jag henne den stora frågan: vem vinner i år?

– Det är svårt att säga utan att vara objektiv. Jag hoppas ju självklart att Kagg tar dubbelseger, det känns som att det är dags nu. Det är mitt sista år här, så det vore väldigt kul om det blev så. Men Stagnelius har skrapat ihop ett väldigt starkt lag så jag tror att det kommer bli väldigt jämt, säger Fanny och börjar packa ihop sina grejer.

Jag tackar för intervjun och skakar Fannys hand. Hon rusar iväg och är snart borta. Jag lämnar den luftiga idrottshallen bakom mig och längtar till den stora matchen. I morgon smäller det.