Elever väljer bort moderna språk

År 2010 införde Liberalerna (L), dåvarande Folkpartiet, att elever som läser moderna språk på fördjupad nivå i gymnasieskolan kunde få meritpoäng. Det gjorde att fler elever valde att läsa moderna språk på fördjupad nivå. En nyligen gjord undersökning visar att C-språket, det andra moderna språket man kan läsa på gymnasiet, minskar i intresse. Då har regeringen föreslagit att meritpoängen ska avskaffas. 

Torsdagen den 25 januari 2018 presenterade Jan Björklund (L) och Christer Nylander (L) ett förslag till ny lagstiftning för moderna språk i skolan. Liberalerna vill att de moderna språken ska uppvärderas, därför att de tycker språket blir allt viktigare i en allt mer globaliserad omvärld. Det är viktigt att skolan inte bara lär ut engelska, utan även moderna språk.

Liberalerna har flera förslag för att de moderna språken ska uppvärderas. De vill till exempel att godkända betyg i moderna språk ska vara inträdeskrav till gymnasieskolans högskoleförberedande program (mer info finns på deras hemsida). De vill också införa meritpoäng för att läsa två moderna språk på gymnasiet och att kvalificerade språkkurser ska ge ytterligare meritpoäng.

Enligt nyhetsprogrammet Rapport så är det många elever som lämnar gymnasiet med bristande kunskaper i andra språk än engelska, något som oroar lärarfacket och politikerna.

Där säger också Jan Björklund att meritpoäng är en ganska kraftig drivkraft för eleverna att välja språk och matte, vilket har inneburit att fler elever läser främmande språk. C-språket har man valt bort därför att det bara ger meritpoäng om man har läst det i grundskolan.

Anna Ekström, gymnasieminister (S), säger att det finns nackdelar med meritpoäng. Om eleverna inte har börjat läsa språk tidigt kan de slås ut från vidare studier på ett sätt som vore olyckligt. Björklund tycker att regeringens tanke att avskaffa meritpoäng helt och hållet från gymnasieskolan vore katastrofalt för språkundervisningen i svenska skolan.