Är du ohälsosam?

Var man än tittar står det i stora fetstilade bokstäver “SÅ HÄR TAPPADE JAG 5 TON”. Nej men seriöst nu. Jag klickar mig in på Aftonbladet och det första jag får upp är rubriker om att tappa en massa vikt. “Hon fick resultat – utan att träna”. Det fick mig att börja tänka, varför ser vi denna vikt-hets överallt, är vi svenskar verkligen så ohälsosamma? 

Bild från Pixabay av piviso

Statistikmyndigheten publicerade 2018-10-09 artikeln “Varannan svensk har övervikt eller fetma” där det berättas att mer än varannan man och fyra av tio kvinnor lider av fetma eller övervikt. Runt om i världen finns det idag fler fall som dör av fetmarelaterade sjukdomar såsom typ 2-diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar än undervikt. Såklart får vi inte glömma de psykiska besvär folk får i samband med ohälsosamma livsval. Denna undersökning har mätts med Body Mass Index (BMI) vilket kan vara missvisande eftersom det ställer individens vikt i kg i relation tills hens längd (BMI=vikt/längd2). Det vill säga att måttet ej tar hänsyn till hur stor muskelmassa respektive fettprocent som personen har. Men ändå, det är ganska sjuka siffror. 

Okej, men ungdomars hälsa då? Livsmedelsverket publicerade 2021-10-06 artikeln “Har ungdomar näringsbrist?” och beskriver hur var tredje tjej mellan årskurserna 8 på grundskolan till 2 på gymnasiet har tecken på järnbrist. Nio av tio ungdomar i Sverige äter för lite fullkorn, de flesta skulle behöva äta dubbelt så mycket. Istället äter alldeles för många socker från sötsaker och läsk. 

Något jag tycker är intressant är att ungdomar som har föräldrar med kort utbildning får i sig mindre mängd näringsämnen i jämförelse med ungdomar med högskoleutbildade föräldrar. De äter oftast mer frukt, grönsaker och fisk. Få personer har näringsbrist, men detta kan leda till problem senare i livet. Organisationen Rädda Barnen har en artikel som kallas “livets lotteri” där det förklarar sambandet mellan fattigdom och lågutbildade med övervikt. Många tror att övervikt är ett lyxproblem när det i verkligheten handlar om dålig ekonomi, okunskap samt med miljöer med för små möjligheter. Inte bara det faktumet att dålig kost leder till övervikt utan det ger även dåliga tänder och koncentration- och inlärningssvårigheter. 

Bild från Pixabay av pixel2013

Hur många av oss har stått framför spegeln och känt oss värdelös på grund av vår figur? De är nog många, det känns som ett vanligt fenomen. För liten midja, för stor midja, för små armar, för stora ben, konstig näsa, dubbelhaka och sneda läppar etcetera. Denna press om utseende är vansinnig. Artikeln “Kropp och utseende” skriven av Mimmi Wänseth och publicerad av UMO skriver att vi dagligen ser bilder på sociala medier på influencers och modeller som är smala och vältränade. Även fast vi ofta vet att bilderna är tagna i speciella vinklar med filter och särskilda ljussättning klankar vi ändå ner på oss själva. Utseendet kan bli så viktigt att man är villig att förändra sig på ohälsosamma sätt såsom med anabola steroider eller få ätstörningar. Problemet kommer ofta om man har bra eller dålig självkänsla men som tur är går självkänslan att träna upp. 

Tyvärr går många över till ätstörningar för att förändra sin kropp. Enligt artikeln “Hur vanliga är ätstörningar?” publicerad av Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) i maj 2017 är det svårt att se hur vanligt ätstörningar är. Det är för att kriterierna för ätstörningar förändras med tiden men det säkraste kunskaperna som finns inom ätstörningar är anorexia nervosa. Oftast drabbas unga tjejer och kvinnor men även en del unga killar och män. Man uppskattar också att bulimi kommer att öka hos män och när det gäller hetsätningstörning uppskattas det vara ungefär 25% som är män. Anorexia är vanligare hos unga medan bulimi och hetsätande sker i högre åldrar.

Atypiska störningar är det som är vanligast och enligt artikeln “Atypisk ätstörning (EDNOS)”, publicerad hos Ätstörningscentrum 6 september 2017, är det en blandning av alla. Exempelvis kan man ha ett kontinuerligt tänkande på mat, rubbad känslorelation till mat och/eller variera mellan att svälta sig själv, hetsäta och äta normalt. Det kan vara lika svårt känslomässigt som vid anorexia eller bulimi men att störningen ej kan klassas som någon av dessa diagnoser. Enligt KÄTS har runt 200 000 personer i Sverige sökt hjälp för sina ätstörningar, det har dock uppskattats att mörkertalet är är väldigt stort. Det påstås att ätstörningar har ökat med tiden men det har faktiskt varit ganska lika de senaste 40 åren. Ätstörningar är kopplat till förhöjd dödlighet och anorexia är den psykiska sjukdomen som har flest självmordsfall, ungefär 20%. 

Så, är du ohälsosam? Ja, antagligen. Såklart finns det fler faktorer som spelar roll men enligt Statsmyndigheten är de flesta vuxna överviktiga och enligt Livsmedelsverket intar unga för lite fiber och för mycket socker. I enlighet med KÄTS har över 200 000 personer i Sverige någon typ av ätstörning där mörkertalet antagligen är väldigt stort.   

About the Author

Wilma
Hej :)