Måla för adrenalinet

Klockan är 12:15 när jag hoppar av bussen, det är en solig men kall dag och var jag än kollar så ser jag glimmer från snön och graffiti. Jag möter upp min vän, vi kan kalla honom för Jonas, vilket han egentligen inte alls heter. Han jobbar deltid på en fabrik och går ut och festar då och då och beter sig som en vanlig 20 åring men han har även en helt annan identitet.

Vi beger oss utifrån Funkabo och går mot den lagliga graffitiväggen i Oxhagen och vidare ner mot tågdepån. På vägen ber jag honom beskriva sig själv.

-Mitt namn är Repo, representerar Fed Crew. Har målat graffiti i 7 år, och planerar inte att lägga av.

På frågan om varför han började måla svarar Repo att allt började med att han hade lagt märke till graffiti när han var runt 12 år och tyckte det såg häftigt ut och därefter ville göra samma sak. Sen blev han fast.

-80 procent av min vakna tid så tänker jag på graffiti, alltid färgscheman, eller hur jag skulle kunna måla det där tåget. Jag försöker måla minst en gång i veckan men det går i perioder, ett tag målar jag varje helg som kommer sen kan jag ha torrperioder då jag inte målar på en månad eller två. Men får jag inte måla så börjar det klia i fingrarna.

Som jag har uppfattat det så tar graffitin upp väldigt mycket av din tid, har du fått några problem i ditt sociala liv på grund av det, som relationer med familj eller flickvän?

-Nej, inte direkt. Min familj har alltid stöttat mig och de ser det kreativa i det, dock vill dem ju inte att jag ska måla olagligt såklart. Mina två senaste flickvänner har inte varit emot det på något sätt, det är den person jag är liksom. Men de har ju varit oroliga när jag varit ute och målat under nätterna samt varit vakna tills att jag kommer hem.

Det finns två väggar i Kalmar som är till för just graffiti. Repo påstår att han använder dem gång till gång men att inget slår känslan av att gå ut klockan tre på natten med en nära vän i hopp om att måla en vägg eller ett tåg.

-Det är adrenalinet som får en att fortsätta, visst att stå och pilla på en vägg i flera timmar på en solig dag är fint, men känslan av att gå från en vägg med känslan av att hjärtat kommer hoppa ur bröstkorgen gör allt. Sen att vakna upp dagen efter med vetskapen om att flertal människor nu har sett min målning utan att veta alls att det just är jag som gjort den är en ren vinst för mig.

Under året 2016 kostade det Stockholm stad 15.7 miljoner i saneringskostnader, vad är din syn på det?

-Jag betalar skatt som vilken annan människa gör, men hade jag fått välja hade jag valt att inte lägga pengarna på det, vill dem lägga pengar på sanering så får dem väl göra det.

Repo tror att skälet till att folk blir upprörda av en färgklick på ett elskåp är för att det sticker i deras ögon. Folk tänker att det är onödiga pengar, och att dem bryr sig för mycket. De kan ju välja att bara strunta i det.

Vem hade du varit ifall du aldrig hade plockat upp den där sprayburken när du var 12 år?

Jag tror att jag hade varit en helt vanlig svensson utan någon sorts spänning i mitt liv. Jag hade förmodligen suttit i min soffa dag in och dag ut sen på helgerna hade jag druckit skallen av mig och sen när helgen är slut så påbörjar jag ännu en vecka i hamsterhjulet.